Att läsa är att resa.

Jag har ett favoritresemål. Det är inget märkvärdigt ställe utan ligger någonstans längs Englands kust. Kirrin. Att besöka Kirrin Cottage innebär att resa i tiden. Man förflyttas till efterkrigstiden i England där det fortfarande finns sviter kvar av ransoneringar och andra begränsningar jämfört med dagens samhälle. Men på Kirrin Cottage blir man serverad mat och läckerheter i överflöd. Inlagda tungor avlöser bräckt skinka och nybakade scones. Här råder aldrig någon brist på smör eller färsk mjölk. I köket härskar Faster Fanny. Hon förbereder vår ankomst i minsta detalj. Sängar bäddas med nymanglade lakan och överallt andas en odör av såpa och nyvaxade golv. Men vännerna, är de inte här ännu? Där kommer de ju! George, eller Georgina som är hennes verkliga namn. Vid hennes högra sida sitter Timothy, den trofaste hunden. De övriga är Julian, Dick och Anne. Fem-gänget är samlat. Att resa hit är för mig som att komma hem. Hem till Enid Blytons magiska värld. Till min barndoms eskapism.