Intervju med Mårten Melin

Röda sammetssoffor, böcker från golv till tak och Lorangas mazariner till kaffet. En sagovärld? Nej, men en värld full av sagor och läslust. Här, i en vrå på ett kafé på Söder i Stockholm, sitter författaren Mårten Melin och Matilda Blondeel från Akademibokhandeln. De är djupt nedsjunka i sofforna och lika djupt försjunkna i samtalet. Det handlar nämligen om bådas favoritämne: böcker.

Mårten har alltid en bok i väskan, Matilda har alltid en i tankarna.
– Jag minns sommarloven när jag var liten. När vi skulle åka till landet lånade jag två kassar böcker från bibblan. Jag läste allt. Det var vuxenböcker som jag egentligen inte för-stod, och det var de spännande Fem-böckerna. Jag älskade dem! Ofta lekte jag att jag var en av karaktärerna i böckerna och jag och min hund Justus smög efter skumma typer, det var hur spännande som helst. Böckerna gav tillträde till andra världar, säger Matilda. 
Mårtens ingång var serietidningar.
– Jag läste allt jag kom över. Jag började med Bamse och sedan blev jag helt frälst på Marvel. Mina föräldrar köpte serietidningar till oss barn istället för att skaffa barnvakt när de gick ut. Då visste de att vi skulle sitta som klistrade tills vi läst klart. Jag hade en mellanstadielärare som verkligen inte gillade att jag läste serier, det var inte lika fint som riktiga böcker. Som tur är känns det som att föreställningarna om fin- och fullitteratur inte finns längre, säger Mårten.

Mårten knäckte läskoden som femåring och blev tidigt stammis på biblioteket. För Matilda öppnades dörren till böckernas värld i ettan. När de blickar tillbaka tror de att högläsning var nyckeln till slukarintresset.
– Jag älskade högläsning, det var så härligt att läsa tillsammans och dela  den världen. Jag önskar att föräldrar skulle läsa högt högre upp i åldrarna för sina barn, säger Matilda.
– Det är många måsten som förälder, men just högläsning har effekt för läsglädje och skolresultat. Ta en kvart om dagen och läs för och med ditt barn, säger Mårten. Men det är inte bara högläsning som har bevisat god effekt. Det finns goda data som visar att barn som frivilligt läser flera böcker per termin både gör bättre ifrån sig i skolan och framförallt har roligare där. Det tar ett antal böcker innan man kommer till läsglädjen, ungefär 4,2 kilometer text behöver hjärnan läsa innan det händer, enligt forskningen. 

Hur ska vi locka till läsning?
– Inga pekpinnar! Låt barnen läsa vad de vill och visa själv hur kul det är, säger Matilda.
– Läsning är som löpning. Segt i början men fantastiskt efter ett tag. Jag tänker också att det pratas väldigt mycket om barns läsning, men vi måste också prata om vuxnas läsning. Barn gör som du gör. Jag läser alltid på tunnelbana och tåg, som en protest mot alla som stirrar ner i sina telefoner. Jag ser det lite som en gerillarörelse, jag måste liksom visa att det fortfarande finns läsande vuxna. Läsning måste också få ta plats. Jag tycker det är bedrövligt att våra politiker aldrig pratar läsning eller hänvisar till litteratur. Det spelar roll för hur vi ser på läsning, säger Mårten.

Tiotusenkronorsfrågan: Hur hittar man rätt bok till rätt barn?
– Jag lär känna böckerna och försöker lära känna barnen. Gillar de serier? Skräck? Hästar? Gillar de katter och fantasy i kombination? Det finns verkligen något för alla, säger Matilda
– Och bara för att alla andra gillar Harry Potter är det inte säkert att ditt barn gör det, säger Mårten och fortsätter:
– Du kan aldrig locka en ovan läsare med en gammal klassiker. Det som vi själva läste när vi var små kommer inte att gå hem. Det är ett annat samhälle, ett annat språk och ett annat berättartempo i böckerna idag. Sedan kan barnen läsa klassikerna när de märkt hur kul det är att läsa, säger han.

Är allt tillåtet när det gäller att locka barn till böckernas värld? 
– Absolut. Låt dem läsa precis vad de vill, säger Matilda.
– Ja. Jag tänker också att allt är tillåtet som författare för att skriva riktigt bra och relevanta böcker. Jag har till exempel svordomar i mina böcker ibland, för att barnen idag pratar så. Slutar de svära slutar jag skriva svordomar. Men de måste känna igen sig, både i språket och i miljön.

Förutom att skriva egna böcker uppmuntrar Mårten barn att skriva. Regelbundet ordnar han skrivarkurser för barn från tio år och uppåt. Av barnen får han då ofta frågan vem som är hans största konkurrent.
– Då håller jag alltid upp mobilen. Det är den absolut största konkurrenten mot barns läsning. Jag ser inte andra författare som konkurrenter, snarare kollegor som är med och höjer läslusten hos barn. 

TEXT: KARIN HEROU
FOTO: ANNA-LENA AHLSTRÖM