Bergslagshistoria. Årgång/årsbok 28/2016

Stadsantikvarie Anna Götzlinger berättar om Maria Regina Lennqvist och Emanuel Lindwall, två livsöden i Eskilstuna Fristad vid 1800-talets början. De är borta idag, men husen de bott i och spåren de lämnat i arkiven finns kvar. Arkivarie Magnus Jerlström skildrar sedan Stripastrejken som ägde rum åren 1925-1927, en av landets på sin tid mest uppmärksammade arbetsmarknadskonflikter som också fick politisk betydelse. Släktforskaren Elisabeth Thorsell tecknar med hjälp av bouppteckningsmaterial ett porträtt av Anna Forsberg, gruvpiga vid Nordmarks gruvor i Värmland vid sekelskiftet 1700-1800. Därefter berättar arkivarie Oskar Nilsson historien om Bergslagsbanan, Sveriges på sin tid största privata järnvägsbolag. Bergslagsbanan spelade under perioden 1879-1947 en central roll för bergslagsregionens ekonomiska utveckling, men makten över bolaget låg i Göteborg. Bergsmännen spelar en stor roll i Bergslagens historia. Kommunarkivarie Göran Ekberg skildrar ett bergsmannauppror i södra Dalarna på 1610-talet. Antikvarie Jan-Olof Montelius tar sedan vid och behandlar forkörningen och dess roll i äldre tiders järnhantering med fokus på Furudals bruk i Dalarna. Uppsatsen ger mycket kunskap om kommunikationer och väghållning i 1700- och 1800-talens Bergslagen. Årsboken avslutas med att byggnadsantikvarie Mia Geijer och professor Maths Isacson berättar om Bergslagens moderna kulturarv och hur det belysts ur olika aspekter vid resandeseminarier.