Bränd frihet

Ett vitt sken lägger sig som en hinna över mina ögon. Jag ser ingenting. Ändå springer jag allt vad jag kan och någonstans hör jag min dotter som skriker. Det är fredagen den 19 september 1997 och mitt ansikte är täckt med en frätande syra. Attacken är min exmans hämnd för att jag vill leva mitt liv i frihet. Efter 18 år av misshandel begärde jag skilsmässa från min make. Han svarade med att kasta syra över mig. Om inte han fick äga mig, skulle inte någon annan man heller få njuta av min skönhet. Motivet i handlingen är själva grundkodexen i hedersideologin: ägandet och kontrollen av kvinnors kroppar och sexualitet. När Iranska riksförbundet i Sverige inte ville hjälpa mig på grund av att jag uttalat mig i media, svor jag på att ingen någonsin mer skulle få tysta mig. Att väcka debatt och off- entligt prata om kvinnors livsvillkor är min drivkraft. Som ordförande för föreningen Kvinnors Rätt kan jag göra frågan om förtryck och våld i hederns namn större än min personliga berättelse och placera in den i en politisk och samhällelig kontext. Med mitt arbete vill jag visa att jämställdhet och jämlikhet i Sverige inte, som vissa bakåtsträvare vill hävda, är likställt med omoral och kvinnors diktatur. Mycket har genom åren sagts och skrivits om mig som person. Det här är min berättelse, som jag minns det. BRÄND FRIHET: "Min kamp mot hedersförtryck och våld" Feministen Maria Rashidi har blivit känd för svenska folket genom sin kamp mot hedersvåldet i Sverige. Nu släpper hon sin självbiografi "Bränd Frihet", en livsberättelse om förtryck, misshandel och frigörelse. "Man måste förstå att hederskulturen kan ta sig olika uttryck och former, där våldet många gånger är osynligt, menar Maria Rashidi som länge arbetat aktivt med kvinno- och jämställdhetsfrågor. Genom sitt arbete kan Maria Rashidi, en av Sveriges mest välkända kvinnorättsaktivister, göra frågan om förtryck och våld i hederns namn större än sin personliga berättelse och placera in den i en politisk och samhällelig kontext. Med "Bränd Frihet" vill hon visa att jämställdhet och jämlikhet i Sverige inte är, som vissa bakåtsträvare vill hävda, likställt med omoral och kvinnors diktatur. Som tonåring under shahens imperium kunde Maria Rashidi och hennes syskon leva relativt självständiga liv med västerländskt mode och kultur. Men den frihet hon vuxit upp med förändrades snabbt efter revolutionen 1979, när ayatollah Khomeini tagit makten. Trots löfte om frihet för alla återinförde den religiösa regimen påbudet om slöjtvång för kvinnorna. "Han brände långsamt upp min identitet", säger Maria Rashidi.