Det första stora kriget

Gustav Vasa tömde under reformationen kyrkorna på silver. Med välfylld statskassa byggde Sverige i perioder så många stora krigsskepp att den svenska flottan på 1560-talet var störst i Europa räknat i antalet seglande örlogsfartyg. I det nordiska sjuårskriget, som bröt ut 1563, hade Vasas son och efterträdare Erik XIV tillgång till en väl rustad armé och flotta. I de stora sjöslagen på Östersjön visades kraften i den svenska satsningen på modernt artilleri.

En bakgrund till kriget var kampen mellan länder kring Östersjön om rätten att agera mellanhand i den lukrativa handeln mellan Ryssland och större europeiska makter i väst, som Nederländerna, England och Frankrike. När Ivan den förskräcklige 1558 erövrade Narva fick Ryssland möjlighet till direkthandel med Europa. Detta hotade svenska liksom andra Östersjömakters intressen.

I kriget som utbröt stod Sverige mot Danmark och Lübeck (understödda av Polen). De största kraftmätningarna skedde till sjöss. Boken skildrar de stora sjöslagen men också krigets vardag, monarkernas motiv och intriger. Handelsskepp kapades på kungligt uppdrag, i syfte att både störa handeln med Ryssland och förstärka furstarnas kassor. Men trots krig och kaperier fortsatte handelsskepp genom hela kriget att frakta varor över Östersjön.

Dykningar utanför Visby, där en dansk-lybsk flotta om 15 skepp förliste 1566, har på senare år gett mer kunskap om krigets verklighet och den tidens förutsättningar.