Glasarkitektur

"Vi lever fo?r det mesta i slutna rum. De bildar den miljo? ur vilken va?r kultur va?xer fram.Va?r kultur a?r till viss del en produkt av va?r arkitektur. Om vi vill lyfta upp va?r kultur till en ho?gre niva? sa? a?r vi pa? gott och ont tvungna att omvandla va?r arkitektur. Och detta kommer bara att vara mo?jligt om vi tar bort det slutna fra?n de rum vi lever i."

Sa? inleds Paul Scheerbarts manifest "Glasarkitektur" fra?n 1914. Scheerbart pla?derar fo?r glasets kapacitet att fullsta?ndigt revolutionera inte bara byggnadskonsten utan hela den ma?nskliga tillvaron. Om tegelarkitekturen ersa?tts av glasarkitektur skulle jorden bli

"som insvept i en kla?dnad av briljanter och emalj. Man kan inte ens fo?resta?lla sig denna ha?rlighet. [...] Vi skulle ha ett paradis pa? jorden och inte beho?va ska?da la?ngtansfullt mot paradiset i himlen."

I denna volym presenteras Scheerbarts visiona?ra text fo?r fo?rsta ga?ngen pa? svenska i o?versa?ttning av Sven-Olov Wallenstein, som ocksa? har skrivit ett utfo?rligt efterord. Texten a?tfo?ljs av Bruno Tauts "Glaskedje brev", da?r Scheerbarts glaside?er fo?renas med en utopisk arkitektur, och av Walter Benjamins Scheerbartinfluerade kortessa? "Erfarenhet och fattigdom".