Grundlagarna och EU:s konstitution - en antologi

Sedan hösten år 2004 rasar debatten om och hur Sverige bör godkänna EU:s konstitution, dvs. Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.
Till följd av den s.k. tankepaus som har utlysts efter folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna, återges i denna debattantologi olika konstitutionella bidrag som publicerats på Internet och i dagspressen av politiker, jurister och samhällsvetare. Urvalet har gjorts av Ulf Öberg, kursföreståndare i konstitutionell europarätt vid Stockholms universitet.
Frågan hur Sveriges riksdag bör ta ställning till fördraget väcker ytterst problemet om vem som har den yttersta makten över våra grundlagar: folket eller Riksdagen själv? Kan EU:s konstitution antas av Riksdagen med ett enkelt beslut med kvalificerad majoritet, eventuellt efter det att en rådgivande folkomröstning hållits i frågan? Eller innebär förhållandet mellan de svenska grundlagarna och EU:s konstitution att fördraget måste antas av Riksdagen med två likalydande beslut med ett val emellan, eventuellt efter det att en beslutande folkomröstning hållits i frågan på valdagen år 2006 eller 2010?

Denna konstitutionella debatt kulminerade genom Lagrådets yttrande den 28 juni 2005, i vilket Lagrådet framhåller att EU:s konstitution vare sig kvantitativt eller kvalitativt rör principerna för det svenska statsskicket, i den mening som avses i 10 kap. 5 § regeringsformen.

En av upphovsmännen till denna bestämmelse, KU-ledamoten Ingvar Svensson (kd), menar dock att antingen har han och även övriga i konstitutionsutskottet och därmed hela riksdagen blivit grundlurade när de behandlade förändringen av 10 kap. 5 § regeringsformen våren 2002, eller så har Lagrådet inte förstått innebörden av KU:s resonemang och därmed begått det här årtiondets lagrådsfadäs. Uppenbarligen finns det ett behov av att fördjupa dessa frågor ytterligare.

I ett efterord summerar jur. dr. Gunnar Persson den debatt som hitintills förevarit och pekar på den rättsutveckling som skett under sommaren och hösten år 2005 på EU-straffrättens område, i avsikt att föra den konstitutionella debatten vidare.

Författarna:
Björn von der Esch (kd) är riksdagsledamot och var under åren 1998- 2002 ledamot i konstitutionsutskottet.
Laila Freivalds (s) är utrikesminister och var under åren 1988-1991 och 1994-2000 justitieminister.
Gustav Fridolin (mp) är riksdagsledamot och ledamot i konstitutionsutskottet. Agne Gustafsson är universitetslektor i statsvetenskap em. vid Lunds universitet.
Sverker Gustavsson är professor i statskunskap vid Uppsala universitet.
Jörgen Hettne är doktorand vid Stockholms universitet och forskare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, SIEPS.
Kerstin Lundgren (c) är riksdagsledamot, ledamot i konstitutionsutskottet och ledamot i Grundlagsutredningen.
Nils Lundgren (jl) är Europaparlamentariker och partiledare för Junilistan.
Göran Magnusson (s) är riksdagsledamot, vice ordförande i konstitutionsutskottet och ledamot i Grundlagsutredningen.
Lars Nyberg är utredare på LO.
Lars Ohly (v) är riksdagsledamot och partiledare för Vänsterpartiet
Maud Olofsson (c) är riksdagsledamot och partiledare för Centerpartiet.
Gunnar Persson är juris doktor vid Stockholms universitet.
Olof Petersson är professor i statskunskap och forskningsledare med ansvar för SNS Demokratiråd och SNS Författningsprojekt.
Bosse Ringholm (s) är vice statsminister och samordningsminister för EU-frågorna i regeringen; med stöd av 7 kap. 5 § RF har han av statsministern förordnats att vid regeringssammanträden föredra lagstiftningsärenden som gäller bl.a. grundlagarna. Han var under åren 1999- 2004 finansminister.
Olof Ruin är professor emeritus i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Anders Selnes är ansvarig utgivare för Europaportalen.se.
Jonas Sjöstedt (v) är Europaparlamentariker.
Sven-Erik Sjöstrand (v) är riksdagsledamot och ledamot i EU-nämnden.