Hjrteblod p rymmen

Att ge ut en diktbok i en tid som vr kan verka dumdristigt. Vem lser snt? Vem kper bcker? Srskilt som frfattaren sjlv inte r riktigt sker p vad poesi egentligen str fr. Poesin har en formbredd och en mngsidighet som gr den till forum fr allt mellan himmel och jord. Och mellan tanke och ord.

Jag lrde mig aldrig mla eller teckna. Men genom nrhet till ett antal sprk och ett liv till stor del anvnt inom alla mjliga former av kommunikation har hjrtat trnat sig att anvnda ord som vore de frg och penslar. Dina ron r min palett.

Vi lser fr att veta att vi inte r ensamma. Jag skriver nr jag r ensam, men inte drfr att jag r det. Det jag har att sga r allmnmnskligt, men sagt p mitt eget, kanske oefterhrmliga stt. De dikter jag valt ut fr denna volym utgr ett kaleidoskop. Du ser vad du vill och kan. I mtet med lsaren blir orden sig sjlva och slpper taget om mig, men griper kanske dig.

Mitt hjrteblod r p rymmen
Ser du det, s hlsa det frn mig.

Bjrn G A Donobauer