Ingen ro om natten

En ung man rör sig mellan Malmö och Köpenhamn. På den danska sidan jobbar han på kafé och träffar äldre kvinnor mot betalning. I Malmö finns fadern från Ghana, levnadskonstnären som kör taxi och driver flyttfirma trots att han saknar körkort - alltid beredd att hjälpa släkt och vänner men sällan engagerad i sonen.

Ingen ro om natten är en sorgset desperat skildring av två städer, en far som alltid befinner sig i fjärran och en ung man utan hemvist. Under en sommar och höst flyter han runt någonstans mellan längtan och likgiltighet. Arbetet pågår ständigt, dels för att överleva, dels för att stå ut. Den ena dagen är den andra lik men under dem rör sig hela världen.

Karl Kofi Ahlqvist är född 1992 och uppvuxen på Gotland. Han är bosatt i Malmö, där han arbetar med hemlösa. Han är utbildad på Forfatterskolan i Köpenhamn. Ingen ro om natten är hans första bok.

" . . . en imponerande konsekvens i gestaltningen [ . . . ] en debutroman som utstrålar självförtroende." Eric Rosén, Aftonbladet.

"Det finns en självklarhet och ett slags obruten uppriktighet i Ahlqvists prosa, som känns sällsynt och uppfriskande. I stället för posering och markörer får vi språk, och dessutom syn på mycket av det här tjuvsamhällets obarmhärtiga kyla. Ingen ro om natten är helt enkelt mer än bara en lovande debut - det är den sortens debut man går och väntar på." Kristina Lindquist, DN.

"Det är rått berättat i sin avskalade avsaknad av försköning eller omskrivningar, rasismen i de sexköpande kvinnornas blickar på hans kropp, romantiserande eller rakt upp och ner kränkande [ . . . ] En kliande längtan efter att något ska vara något på riktigt, djupt nedtryckt under ärrbildningarna efter tidigare sår." Jenny Aschenbrenner, SvD.

"Ahlqvist har ett så finkalibrerat öga för att beskriva dessa komplicerade frågor om maktförhållandet mellan protagonisten och de äldre, vita kvinnorna som köper sex eller relationer av svarta män [ . . . ] Karl Kofi Ahlqvist skriver ut det sexuella våldet, exploateringen, rasismen och exotifieringen, men utan pekpinnar eller uppenbar agenda. Snarare är det protagonistens återhållna sorg som rasar genom boken, som en förtvivlat brinnande eld." Valerie Kyeyune Backström, Expressen.

" . . . en hårdkokt och hjärtslitande roman som gestaltar otroligt smutsiga och sorgliga saker utan att gegga till det. Det är med andra ord en dunderdebut det är frågan om." Jenny Högström, GP.

"Ahlqvists roman är en berättelse om främlingskap och ensamhet som påminner om Camus Främlingen [ . . . ] Det är en isande skicklig gestaltning av en vantrivsel utan slut." Ingrid Elam, Ord & Bild.