Jag är en gyllene bro över staden av stål. Om Anna Margolins författarskap

Mellan de tva° va¤rldskrigen blomstrade den jiddischspra°kiga poesin. Ma°nga diktare skrev texter av ho¤g kvalitet, men fa° na°dde utanfo¤r den jiddischspra°kiga va¤rlden. Anna Margolin, verksam i New York, har pa° senare tid uppma¤rksammats och o¤versatts till flera spra°k - denna studie kretsar kring hennes fo¤rfattarskap.

Ett a°terkommande tema i Margolins poesi a¤r en la¤ngtan efter na°got bortom det sinnliga, att fa° ho¤ra "ett tecken, ett mirakel, en ro¤st / som andas na¤ra och a¤nda° avla¤gsen som en stja¤rna". Diktjaget ka¤mpar fo¤r att na° sja¤lvaktning inom sig och gentemot omva¤rldens kritiska insta¤llning. Margolins dikter fo¤rmedlar en kamp med tvivel, sorg och skuldka¤nslor. Hon av slutar en dikt: "Men jag vill inte ha lycka. / Jag vill ha min sorg och min hemlighet. / Jag a¤r en gyllene bro / o¤ver staden av sta°l".