Karl Berg : gruvarbetaren

Karl Berg (1861-1948) var en av Sala silvergruvas sista gruvarbetare. Han var spelstyrare till professionen och hissade upp den sista malmtunnan ur gruvan innan den stängde 1908. Förutom ett lång tid vid silvergruvan sökte Berg sin utkomst vid andra gruvor, det under en tid då världsmarknadspriserna på silver var fallande och ideliga ägarbyten vid gruvan var på agendan. Under 1890-talet och fram till förra sekelskiftet företog han flera arbetsresor norröver, både till Sulitelma i Norge och Malmberget vid ett par tillfällen. Efter salagruvans stängning fick Karl jobb vid Strå kalkbruk i Sala där han stannade sitt arbetsliv ut. På fritiden reparerade han klockor åt folk vilket han blev så skicklig på att han från grunden tillverkade ett eget golvur som han prisades för under Hantverksutställningen i Sala 1924. Ett annat stort intresse var musik, han spelade både dragspel och sjöng och hans båda söner vann ryktbarhet på samma instrument både inom landet som utomlands. Syftet med att skriva denna bok är att kunna lyfta fram en god representant ur det grå arbetarkollektivet vid gruvan, en grupp som tidigare blivit styvmoderligt behandlad i litteraturen. Chefer vid silvergruvan har fått sin uppmärksamhet men inte den enkla gruvarbetaren. Eftersom Karl Berg levde fram till modern tid finns det fortfarande folk som minns honom och kan ge en djupare bild av hur han var som person. Förutom att väcka intresse för en intressant personlighet vid Sala silvergruva så beskrivs den miljö han rör sig i. En grundlig genomgång görs av den gruvarbetarby, Aspenstorp, där han föddes och levde i trettio år. Han flyttade därefter till en annan av dessa bosättningar med gruvarbetare, Sandviken, några km. från Aspenstorp. Vid Sandviken stannar han till sin död. Grannar, vänner och händelser i hans samtid beskrivs men berättelsen tar oss även med flera hundra år tillbaka i tiden så långt kyrkböckerna kunnat ge information. En sådan presentation av dessa gruvarbetarebyar har inte beskrivits tidigare. Hans egen gruvarbetarsläkt presenteras så långt tillbaka som varit möjligt - till början av 1700-talet. Berättelsen är lättsamt skriven och inte utan humor. Även forskningens svårigheter när den stöter på patrull och motsägelser redogörs utan att skämmas för sig. De mer djupgående studierna av Aspenstorp och Sandviken har lyfts ur huvudtexten och placerats i en bilaga, allt för att boken inte ska bli tung att läsa. Är man specialintresserad går man till bilagan där även inskannade brev, dokument och handlingar finns. Gamla fotografier från privata fotoalbum likväl som nytagna rekonstruktionsbilder skapar en vacker och intresseväckande inramning till hans liv. Många bilder är i färg och spridda i boken, visserligen fördyrande men med bättre slutresultat. Bakom detta bokprojekt står Christer Ekman och Mats G Beckman. Christer har sedan länge, och som närmaste granne till Karl Bergs gamla hus närt ett stort intresse för den gruvarbetarprofil som hans farmor berättade om för honom när han var grabb. Det är hans idé med en bok om Karl Berg. Mats, med tidigare böcker om Salas lokalhistoria i bagaget (Måns Ols - från dammvaktarbostad till utvärdshus 1997 samt Anna Schött - skulptris och levnadskonstnär 2009), skriver boken som ska heta " Karl Berg Gruvarbetaren". Tillsammans har vi forskat och skaffat uppgifter i diverse arkiv och från uppgiftslämnare. För att ta ett exempel: en resa till Luleå ökade på kunskapen om Karl Bergs tid i Malmberget. Boken är uppdelad i 38 kapitel och en bilagedel. Det redogörs till att börja med om hans födelse, föräldrar, syskon och släkt som tidigare arbetat vid gruvan. Det handlar om hans fars för tidiga död och han mors utsatta situation. Vidare om hans skoltid vid Johannisbäcks skola, hans första tid vid gruvan som 12-åring och hans beväringstid vid Salbohed. Kärlekshistorien med Alda Wallén som slutar med att de gifter sig 1885, strax innan har han mor avlidit. Kärleksbrevet från Karl till Alda finns fortfarande bevarat o