Mätning och motstånd

Idag efterfrågas att socialtjänsten alltmer ska styras med hjälp av siffror som speglar kvalitet, effektivitet och resultat. Vad innebär det för socialarbetares vardagliga kunskapsanvändning? Vad händer när de har allt fler tidsgränser, prestationsmått och utvärderingsbara checklistor att förhålla sig till? Och vad händer när socialarbetare själva börjar kvantifiera allt fler aspekter av sitt arbete för att synliggöra det som osynliggjorts genom sifferstyrningen? I den här avhandlingen undersöks hur det sociala arbetets praktik formas och utvecklas runt mätning och kvantifiering.
I ett etnografiskt fältarbete har författaren följt socialsekreterare, chefer och administratörer som arbetar med barnavårdsutredning och biståndsbedömning i flera svenska kommuner.

Teres Hjärpe är socionom och har en bakgrund som kurator inom hälso- och sjukvården och som internationell koordinator och lärare på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Hon har också arbetat som forskarassistent i projekt om välfärdstjänster och valfrihet samt dokumenteringspraktiker inom socialtjänst och sjukvård. Detta är hennes doktorsavhandling i socialt arbete.