Metafysik & mening

Michael Dummett är även av sina motståndare vanligen erkänd som den mest betydelsefulla av Englands nu verksamma filosofer. Han är mest känd för sitt försök att underbygga en anti-realistisk hållning med en teori om hur språkliga uttryck får sin mening samt för sina studier av Freges filosofi.

I volymens första uppsats "Metafysiska tvister om realism" visar Dummett hur en motsättning mellan realism och anti-realism löper genom hela filosofin. Anti-realistiska uppfattningar uppträder inom många olika områden: i fråga om den fysiska världen t.ex. i form av fenomenalism, inom matematiken i form av intuitionism, vad gäller medvetande-fenomen i form av behaviorism och inom moralen i form av subjektivism. Dummetts språkfilosofiska program formuleras i uppsatserna "Vad är en meningsteori?" och "Vad har jag för kunskap, när jag kan ett språk" (som hölls som föredrag vid Stockholms universitets 100-års jubileum). Här söker Dummett lägga grunden för en meningsteori som ska lösa de metafysiska problem som diskuterats i den första uppsatsen. Dummetts språkfilosofi har en utgångspunkt i idéer hos Frege och Wittgenstein, men avviker från sina föregångare i flera viktiga hänseenden. Förhållandet mellan Frege och Wittgenstein och Dummetts egen relation till dem behandlas i två av volymens andra uppsatser.

I volymens sista uppsats presenterar Dummett ett försvar för McTaggarts berömda bevis för tidens overklighet. Volymen inleds med ett förord av Dag Prawitz.