Min änglasyster : till alla barn som förlorat någon nära

Min änglasyster är en fin bok som med värme och charm ger tröst och hopp till barn som förlorat någon nära. Att de är med oss, även om man inte kan se dem.

"En bok som skänker tröst! Trots att tårarna kan rinna när man läser den så går det ändå att fnissa åt tanken att lillasyster är med då storebror t.ex. cyklar. En fin bok som man blir glad i hjärtat av trots sorgen."
Yvonne

"Min änglasyster var en viktig del i mina barns sorgearbete när de förlorade sin lillasyster".
Camilla Aronsson

"En liten, enkel, lättsam och väldigt uppskattad bok. Familjen som fick den läser den alla, stora som små. Rekommenderas varmt!"
Anna

"Detta är en bok för alla oavsett tro eller bakgrund, den ger hopp och struktur åt sorgen utan att förringa längtan och saknad. Den involverar barnet att med sin fantasi tänka efter, vad hittar min ängel på med mig, eller kanske att skriva en egen änglabok. Bilderna är i dova i mjuka pastellfärger och förstärker berättelsens lite humoristiska sida. Detta är en bok som har saknats, där man på ett naturligt och enkelt sätt vågar hjälpa små barn att förstå sin sorg."
Berit Aler, Lektör.

"En lättsam bok om ett mycket tungt ämne. Jag läste boken tillsammans med min femåriga son. Boken väcker tankar. Jag känner att boken kan vara en mycket bra hjälp till barn som har förlorat någon. Ett verktyg till att prata om sorg och saknad och om känslan kring att den bortgångne fortfarande är med oss. En mycket fin bok med känsla!"
Sabina Gustavsson, Bokrecensent

"Den som möter ett barn i sorg vet att det ofta är svårt att börja prata även om man vill. Att ha något med sig eller att anknyta till är guld värt. I den här boken har Annakarin lyckats hitta ett tilltal i barnets sorg bortom det vuxenvärlden försöker lägga till rätta. Oavsett tro eller bakgrund förmedlas värdefull tröst i text och bild. Boken är bra verktyg som vi gärna använder för att bekräfta känslan av saknad. Här finns utrymme för egna bilder, funderingar med möjlighet att prata mer." 
Tomas Philipsson, Kyrkoherde i Särö Pastorat