Min mormor : kvinnoliv i en annan tid

Anna, Esther, Kajsa och Anna - fyra kvinnor med olika bakgrund, förenade av den tid de levde i och de utmaningar de mötte. Från de glittrande gatorna i New York och Berlin, till svenska stadskvarter, den småländska landsbygden och fjällvärldens småbruk, utforskar denna bok hur globala händelser format deras liv, drömmar och förhoppningar.

I Min mormor möter vi den svenska 1900-talshistorien ur fyra mormödrars perspektiv. Med en bakgrund i vetenskaplig forskning belyser boken det svenska samhällets transformation, från det brinnande hoppet hos unga drömmande kvinnor till krigets skuggor och svältens rädsla.

Författarna använder personliga erfarenheter och källmaterial såsom dagböcker, brev och fotografier för att analysera och presentera de fyra kvinnornas livshistorier. Detta tillvägagångssätt låter inte bara läsaren förstå, utan också känna, de djupa emotionella banden mellan mormödrarna och deras barnbarn.

Min mormor ger oss en sällsynt inblick i hur kvinnor navigerade genom ett sekel av förändring och omvandling. Upplev de trådar som väver samman generationer och upptäck de liv som formade, och formades av, det svenska 1900-talet.

Katarina Ek-Nilsson är fil.dr i etnologi. Hon var tidigare bland annat avdelningschef vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. I doktorsavhandlingen analyserades civilingenjörers levnadsberättelser. Hennes forskning rör bland annat materialitet och kulturarvsfrågor.

Marianne Liliequist är professor emerita i etnologi vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet. Hon har bland annat skrivit om nybyggarbarn, glesbygdsidentitet och äldre samers levnadsvillkor.

Birgitta Meurling är professor i etnologi vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet. Hon har forskat om prästfruar och prästgårdskultur, genus och jämställdhet i museivärlden samt folklore inom upplevelseindustrin. Hon har även arbetat genushistoriskt med brev- och dagboksmaterial. För närvarande forskar hon om sanatoriet som vård- och livsform.

Annika Nordström är fil.dr i etnologi och tidigare arkivchef vid Institutet för språk och folkminnen, Göteborg, där hon också har lett arbetet med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Hennes forskningsområde är folkloristik, främst med inriktning mot folklig vissång och levnadsberättelser.