Mörk energi = gravitation : det vi kallar mörk energi kan vara gravitation, och inte en sorts nyupptäckt antigravitationell kraft

Boken tar upp en av vår tids mest gäckande gåtor - mörk energi, som är kraften som ligger bakom universums accelererande expansion; den kraft som får universums galaxer att öka hastigheten konstant. Mörk energi är både en känd och okänd kraft. Vad som menas med detta är att man vet att kraften finns men man vet inte vad den är för en sorts kraft eller varför den finns. Vanlig materia, bestående av atomer, utgör cirka 4,6 % av universums kända massa/energi. Och lite mindre än 1 % (runt 0,5 %) av universums massa/energi består av neutriner. Mörk materia upptar cirka 23 % av universums totala massa/energi, medan mörk energi upptar resterande cirka 72 %. Vi vet ännu inte vad omkring 95 % av all materia/energi i universum är för något. Vi vet bara att den mängd energi finns och att vi givit den namnen mörk materia och mörk energi.
Boken formulerar, förklarar och stödjer en ny teori som kan vara lösningen på vad mörk energi egentligen är. Teorin har Robin T. Trnovsky valt att kalla för SESEMI eller Multiversums sexualsystem, som menar att gravitationen inte har gett vika för en förment frånstötande mörk energi, även kallad antigravitation, omvänd gravitation och negativ gravitation. Enligt teorin är mörk energi den välbekanta gravitationen, och inte någon nyupptäckt antigravitationell kraft. Den mörka energin är inte påhittad i så måtto att den existerar, men enligt SESEMI är den inte en ny typ av fundamental naturkraft, utan den mörka energin är egentligen den välbekanta gravitationen, varmed antydan att mörk energi är en ny typ av fundamental naturkraft (antigravitationell kraft eller negativ gravitation) är ett påhitt eller en ad hoc, precis som Albert Einsteins kosmologiska konstant som också betecknades som en antigravitationell kraft, en ad hoc, för att försvara hans initiala övertygelse att universum är statiskt. Trnovskys förklaring vilar på hypotesen att vårt universum inte är det enda, det vill säga att det finns flera fysiska universa. Ett universum är ett system bestående av galaxer, ungefär som att en galax är ett system bestående av solsystem. Ännu på 1600-talet trodde de flesta vetenskapsmännen och astronomerna att vårt solsystem var det enda i hela universum. Så sent som i början på 1900-talet trodde de flesta ledande vetenskapsmännen och astronomerna, däribland Albert Einstein, att vår galax, Vintergatan, var den enda galaxen och det som utgjorde hela universum. Numera vet vi att det finns minst 120 miljarder galaxer, kanske rent av mellan 400 och 2 000 galaxer. Nu måste vi kanske börja vänja oss vid tanken att vårt universum inte är ensamt; att det finns flera andra universa. Om det finns flera andra universa, skulle det kunna ge oss en lösning på vad den mörka energin egentligen är för en sorts kraft eller energi, nämligen gravitationen mellan andra universums galaxer och vårt universums galaxer.
Innan boken tar läsaren direkt till teorin SESEMI i Del 2, så skildrar Del 1 en relevant, historisk bakgrund om människans jakt efter kunskap om universum.