Om inträdet i världen : lyrikdebutanterna i 1970-talets svenska litterära f

Klämt mellan sextiotalet och åttiotalet - så brukar sjuttiotalet uppfattas i kulturella kretsar. Perioden likställs gärna med en genomideologiserad, förenklad och föga komplicerad socialrealism, en av ett stereotypt politiskt tänkande dominerad historisk parentes eller - beroende på ens nuvarande ideologiska ställningstagande - villfarelse. Men den som gör sig besväret att studera perioden mera ingående upptäcker snart att verkligheten var mera nyanserad än den bild som vuxit fram i efterhand. Positionerna var långt ifrån alltid fastlåsta och tydliga, och det saknades knappast stridsvimmel. Dessutom gjordes olika försök att vidga kulturens institutionella ramar, med musikrörelsen, de fria teatergrupperna och stenciltidskrifterna som typiska exempel. Detta gör sjuttiotalet till ett intressant och givande forskningsobjekt, inte minst ur kultursociologiskt perspektiv.

Ett sådant perspektiv anläggs i Om inträdet i världen, som undersöker hur det sena 1960­talets och tidiga 1970­talets lyrikdebutanter tog sina första steg in i det litterära fältet. I boken studeras i detalj hur nykomlingarna lyckades träda in och hålla sig kvar i fältet, vad som krävdes för att inta och behålla en position i det litterära fältet. Vid undersökningen av villkoren för denna process och av dess historiska förlopp riktas uppmärksamheten både på fältet av positioner och på fältet av ställningstaganden.

Genom bokens empiriska uppläggning å ena sidan och dess anknytning till Bourdieus fältteori å den andra försöker Daan Vandenhaute i Om inträdet i världen bidra både till kunskapen om den nyare svenska litteraturhistorien och till förståelsen av hur det litterära fältet fungerar mera allmänt.