På floden Arguns södra strand

Den eld jag vakar över är lika gammal som jag själv. Jag har vaktat den i vind, snö och regn och aldrig låtit den dö. Den är mitt bultande hjärta.

Jag är inte en pratsam kvinna, men just nu - när jag lyssnar till det skvalande regnet och betraktar de dansande flammorna - längtar jag efter någon att tala med. Tatjana är borta, Sjiban är borta, Ljosja och Maxim är borta. Vem ska jag berätta min historia för? Antsaur tycker varken om att tala eller lyssna. Så låt regnet och vinden lyssna till min berättelse! För jag vet att de två har öron, precis som vi människor.

En gammal evenkisk kvinna ser tillbaka på sitt liv som renskötare längst upp i norra Kina, på gränsen till Ryssland. Hennes liv är en historia om kärlek och död, glädje och sorg, om magiska krafter och konstens läkande verkan. Men framförallt handlar den om kampen för att skapa ett gott liv och för att bevara en kultur som alltmer hotas av det moderna samhällets intrång.