Skrifter Amorina eller Historien om de fyra

Amorina (1839) visar Almqvist på höjden av sin författarbana och är ett av hans intressantaste verk. Det har en bestämd social tendens, som försöker förstå den vansinnigas och den brottsliges egenart och se dem som offer för miljö och sjukdom.

Almqvist har här hopat några av de populäraste motiven i världslitteraturen: blodskamsmotivet, triangelmotivet och motivet med de fientliga bröderna, för att nu bara nämna några av de mest framträdande.

Verket är förunderligt levande. Språket är uttrycksfullt och böjligt, och de ofta orimliga händelseförloppen garneras med realistiska detaljer; trots de ur flera synpunkter spöklika sammanhangen ter sig personerna som gestalter av kött och blod. Almqvist har inte sparat på grälla färger och starka effekter: olycklig kärlek, spänning, religiös exaltation, vild och hård komik och vass satir blandas i Amorina, som är en av våra mest betydande romantiska romaner med dominerande inslag av dramatisk dialog i framställningen. Här finns en språklig rikedom och en stor stilistisk spännvidd, som går samman med författarens politiska och sociala engagemang t.ex. när han låter huvudpersonen förtvivlad utropa till sin samtid: "I dödmän - en gravstank utgår ifrån er alla. Europa luktar lik."