Skriva jämtska - Ortografisk vägledning för skandinaviska folkmål

Skriva jämtska - Ortografisk vägledning för skandinaviska folkmål Mitt syfte med den här boken är att jag vill understryka för alla jämtsktalande - och talare av ett älskat folkmål, bygdemål eller minoritetsspråk vilket det än vara månde - att inse, att minoritetsspråk kräver dels funktionella skriftsystem, dels officiella rättigheter för att kunna leva vidare. Boken beskriver de inre hindren och de yttre hindren mot jämtska, vilka i sig inte alls är unika - å ena sidan det inrotade, minoritetsspråkliga underlägsenhetsbeteendet och den språkliga självförnekelsen och därmed den tillhörande oförmågan att språkpolitiskt arbeta för det egna, traditionella språket - å andra sidan den svenska enhetsstatens och det svenska samhällets totala uppslutning kring språkpolitiskt motstånd mot regionala språk eller rent av ett svenskt landsmål. Den röda tråden är ett 40-tal fonetiskt och ortografiskt kritiska element, som utmärker de nordiska språken och de skandinaviska folkmålen. I anslutning till dessa görs inblickar i språkhistoria, ortografisk historia och språkpolitik - och i avslöjande av bristen på samordnade, nordiska skriftspråksöverenskommelser. I övrigt har jag tagit tillfället i akt att delta i det språkvetenskapliga samtalet, som i flera avseenden gäller jämtska. Håkan Roos "Denne boka gir oss ein fagleg og lett tilgjengeleg gjennomgang av særdrag i jemtsk. Derfor blir boka til stor glede for alle oss som ønskjer at statsgrensene ikkje skal vere til hinder for kunnskapen om det store samanhengande nordiske dialektområdet. Innfallsvinkelen er ikkje tradisjonell etter grammatiske disposisjonar, men etter spørsmål som dukkar opp når ein ønskjer å lage eit skriftmål for jemtsk. Som presentasjonsform er dette interessant, originalt og pedagogisk. Det gir forfattaren høve til samtidig å formidle grundig kunnskap om europeisk og nordisk ortografi- og normhistorie ..." (Läs fullständigt omdöme på sida 176.) Helge Sandøy, professor emeritus, nordisk språkvitenskap. Institutt for lingvistiske, litterære og estetiske studier, Universitetet i Bergen. "... Håkan Roos lärda analys av jämtskan som talspråk och skriftspråk är en upprättelse av den lokala kulturens betydelse. Att den i sin tur är ett fundament för demokratin är en självklarhet. Språket är centralt för kulturarvet och självkänslan den kanske viktigaste grunden för den egna förmågan. Om man till detta lägger öppenhet för ny kunskap och vilja till samarbete även i de större sammanhangen finns det inget som slår denna brygd för överlevnad. Det är en ytterst välskriven framställning som vi får ta del av och ett vad jag förstår unikt bidrag till jämtländsk kulturhistoria." (Läs fullständigt omdöme på sida 176.) Kristina Persson, f.d. landshövding i Jämtlands län. Håkan Roos har efter fil. kand.-examen i samhällsvetenskapliga ämnen studerat språkvetenskap och har fil. mag.-examen i nordiska språk efter studier i Uppsala, Östersund och Umeå. Under studietiden i Uppsala arbetade Håkan Roos på Ortnamnsarkivet och upptecknade sedan ortnamn och dialektord i storsjöbygden under tjugo års tid för Ortnamnsarkivet. Zusammenfassung - Schreiben Jämtländisch. Ortografische Anweisung für Skandinawischen Dialekte Skriva jämtska. Ortografisk vägledning för skandinaviska folkmål. Schweden hat wie alle anderen Länder in Europa neben einer dominanten Amtssprache (viele Länder haben mehr als eine) mehrere Herkunftssprachen, Minderheitsprachen, Regionalsprachen, Sprachvarianten und Dialekte mit einem Hintergrund der Vertreibung, Unterdrückung oder Verboten. Schweden als Staat wie andere Königreiche hat ebenfalls große territoriale Veränderungen erfahren, war jedoch im Gegensatz zu vielen anderen Staaten keinen ausländischen Staaten ausgesetzt - mit Ausnahme der jetzt schwedischen Provinzen Gotland, Jämtland, Härjedalen, Norddalarna, Bohuslän, Halland, Skåne und Blekinge, die ein- oder mehrmals die Staatszugehörigkeit geändert haben. Ausnahmen vom ausländischen Einfluss waren die w