Socialjournaler : om min sons förstörda barndom

Från Företagare till Socialfall. I dessa Socialjournaler som jag nu låter allmänheten läsa, och ta del av, samt klagomålen till Örebro Länsstyrelsen samt andra instanser, visar det sig, att trotts att Länsstyrelsen dömde till min fördel, lät Länsstyrelsen som är en övervakande myndighet till Socialkontoret öppna konstanta obefogade utredningar gällande min son, som varade i åratal. För att sedan göra den bedömningen att familjen fick det bättre, med stöd och insatser från socialkontoret. Socialjournaler, är en sann berättelse, och baserat på konstanta socialanteckningar, skrivna av olika socialsekreterare under åren 1989 till 1994, och beyond när socialsekreterarna var som mest aggressiva, att krossa mig och göra mig till ett socialfall, vilket det lyckades med, eftersom myndighets missbruk är vanligt förekommande i ett socialdemokratiskt samhälle, där myndigheter skyddar de sina. För att få ta del av vad varje enskild individ har rätt till, ett familjeliv och ett privatliv, var jag tvungen att lämna mitt land, och söka en fristad i ett annat land. Socialjournaler beskriver hur jag även var förföljd av socialkontoret trotts att jag har lämnat Sverige och var boende utomlands. Genom konstanta telefonsamtal. Det hotas med att jag måste komma tillbaka till Sverige, annars skulle Socialkontoret med sina gelikar, genom Tingsrätten i Sverige ta bort vårdnaden jag hade som ensam vårdnadshavare av min son, och överföra den till pappan som var bosatt i Sverige. Socialkontoret, gick över gränsen till ett annat land och fortsatte att trakassera mig, och detta tilläts av Länsstyrelsen, som är en övervakande myndighet till Socialenheten. Åren har passerat, och även socialkontorets gelikar har insett vad de gjorde mot mig, i samtal mellan oss. För mig finns det ingen förlåtelse eller att de tror att de kom undan, ja rättsligt sätt kom de undan, eftersom de är skyddade. Genom att jag publicerar Socialjournaler, det är mitt sätt att låta allmänheten få ta del av det grova myndighetsmissbruk jag utsattes för, och att det inte finns hjälp att få, trotts att vi har lagar och förordningar is Sverige. Med detta vill jag tillägga om någon i Socialjournaler känner sig utsatt och påstå att vad jag har skrivit inte är sant, så är den personen välkommen att titta i de Original Handlingar, jag har hämtat ut från Socialkontoret med hjälp av Örebro Länsstyrelse. "Jag slutar med ett personligt meddelande till min son Nils. Jag hoppas att du läser Socialjournaler och förstår varför, jag lämnade Sverige med din bror Göran, jag vet att det var svårt för dig att mista din familj när du bara var 19 år, och blev kvar i Sverige, men du ska veta att det inte går en dag utan att vi tänker på dig min son... Jag miste också mina föräldrar, mamma var sjuk, och pappa ansvarade för henne ensam, och jag kunde inte vara hos dem, när de gick bort, en stor förlust och saknad."