Varvsindustrins för- och nackdelar

Från en världsledande industri till ledläggning, om den processen handlar boken Varsindustrins för- och nackdelar. Det är Mats Sjölin som har skrivit.

Varvsepoken i Sverige varade i ett drygt sekel, den är full av ett pulserande liv i verkstäder och i dockorna. Det är hårt arbete och mycket kamratskap, uppslitande diskussioner och strejker. Arbetsgivarna driver igenom sina hjärtefrågor. När berättelsen är framme vid 1960-talet kommer kriserna slag i slag. Fartygsproduktionen i Göteborgs hamn blir utkonkurrerad av varv i andra länder, främst varv i Asien. Detta är en stark gren av vad industrisamhället bidrar med till landets kulturarv.

Sverige blev efter andra världskriget världsledande när det gällde fartygsproduktion. Varvsepoken varade under ett drygt sekel. Ekonomiska och fackliga diskussioner influerade och påverkades av den vardagliga praktiska fartygsbyggnationen. Detta är en berättelse om de stora fartygsvarven och börjar med ett föredrag 1872 om Den nya tidens ekonomi, som en av Göteborgs starka män höll för medlemmarna i Göteborgs Arbetareförening. Berättelsen slutar hundra år senare, på 1970-talet, då åter en ny ekonomi formas och varv efter varv strukturrationaliseras: Lindholmen, Eriksberg, Götaverken och Arendal.

Under alla dessa år ses arbete ofta som något självklart gott och som en nödvändighet för det framväxande moderna välfärdssamhället. Men hur ska vi tolka varvsindustrin som en del av industrisamhällets kulturarv?

FörfattarenMats Sjölin har tidigare skrivit artiklar i facktidskrifter som Unda Maris och Göteborgs hembygdsförbunds årsskrift Förr och Nu, och varit redaktör för och medförfattare till böcker om den göteborgska varvsindustrin, till exempel Varvsliv, Ackordsliv och Och efter de goda åren.