"Babel : En hemlig historia" av R.F. Kuang

Emma Johansen 4/5 

“Jag tyckte Babel var helt fantastisk” 

Jag tyckte Babel var helt fantastisk. Om du kan uppskatta en dark academia slow burn med intressanta karaktärer och en förtrollande skildring av Oxford under 1800-talet ska du definitivt läsa Babel! (Det skadar inte om du redan är lite av en språknörd – men även om du inte är en haj på lingvistik i dagsläget tror jag att romanen kan övertyga dig att åtminstone etymologi kan vara väldigt intressant.)  

Trots att jag har läst flera romaner som utspelar sig i Oxford, exempelvis Deborah Harkness A Discovery of Witches, samt andra romaner som ofta klassas som dark academia, exempelvis Donna Tartts A Secret History, kändes R.F. Kuangs roman ändå fräsch och absolut gripande.  

Efter att ha läst boken ser jag fram emot att läsa mer av Kuangs verk och jag hoppas verkligen att hon fortsätter att publicera mer romaner i liknande stil.  

Alva E Lindqvist 3.5/5

Efter att ha hört så mycket om Babel på sociala medier var jag väldigt intresserad vad den hade att erbjuda och den förvånade mig på många plan. Både hur författaren vävde in historian om 1800-talets Oxford men samtidigt smög in olika övernaturliga element och fick det att låta som verklighet.  

Babel handlar som baksidan beskriver om översättning och vikten av att välja rätt ord när man översätter vilket fick mig att under flertalet tillfällen tänka och fundera hur översättaren i den här boken tänkte när hen översatte. 

Jag tyckte också det var bra att för de flesta orden fanns det en förklaring på dem längst ner i sidan vilket gjorde boken mer lättförståelig, den gav också ibland lite info om olika saker om Babel eller karaktärerna vilket gav en större förståelse för världen och karaktärerna som gav dem ett mer levande intryck. 

Som en person som läser mycket fantasy och romantik lyckades Babel fånga mig in i historien och får även en läsare med kortare koncentrationsförmåga att dras in i den spännande berättelsen om Oxford och dess hemligheter. Vad händer egentligen i Babel och varför berättar inte professorerna sanningen bakom silverplattorna? 

Frank Olofsson Helldal 4/5 ​

“Babel är en kärleksförklaring till språket och litteraturen” 

R.F Kuang beskriver ett mörkt och dystert viktorianskt England i sin bok Babel. Hon tar avstamp i de klassklyftor och den rasism som var framträdande under den koloniala perioden. På ett mästerligt vis skildrar hon hur den kinesiska pojken Robin som slits från sin tillvaro i Kanton, Kina för att bli en del av det brittiska imperiet.  

För att passa in i ett nytt konformistiskt samhälle tvingas Robin förkasta den kultur han växte upp med för att ha en möjlighet att assimileras och på så vis lämna plats för den engelska kulturen som anses vara “finare”.  

Efter flytten till England börjar Robin omedelbart skolas för sina stundande studier vid Oxfords universitet, mer specifikt vid det kungliga institutet för översättande – eller Babel som det kallas. 

Robin och hans nyfunna vänner frodas under sin första period vid institutet, men ganska snart kommer det att ändras. Det uppdagar sig för Robin hur kolonialismen bidrar till en exploatering av andra länder, folkgrupper och kulturer, något han inte kan stå för. Men hur kan han stå upp mot just den makt som har gett honom sitt bekväma akademiska liv? Samvetskvalen gnager i Robin samtidigt som han ser ojämlikheterna i världen endast bli fler. 

Kuang går genom bokens gång in i detalj kring de filosofiska och praktiska delarna kring översättning och dess bruk. Hon pekar ut hur det är de kulturella skillnaderna och de många olika konnotationer som ett visst ord har som på riktigt förmedlar dess mening. Genom bokens många dialoger och monologer kring språk kan den kanske för vissa kännas tjatig, men samtidigt kan det genuint leda till ett lärande under processen av att läsa boken.  

Ständigt finns det referenser till historiska händelser, personer och litterära verk, något som också kan te sig förvirrande om man inte är inbegripen i sammanhanget. Samtidigt så visar just detta på författarens förståelse för den historiska samtid som hon har valt att utspela sin berättelse i. 

Babel är en kärleksförklaring till språket och litteraturen. Den är ett testamente för dess enorma vikt såväl för enskilda individer som för samhället runt omkring dem. Det är en berättelse om identitet och hur det är våra olikheter som gör oss unika, en berättelse som medför en relevant symbolik - inte minst för dagens samhälle.  

På samma vis som det är en gastkramande skildring av vänskap, kärlek och svek ger den även en unik inblick i en del av historien som många gånger blir förbisedd. Det är en fascinerande satsning och utgör en njutbar läsning.