"Nu njuter Maggan" av Maria Sveland

Siv 4/5

Maria Sveland granskar hur det står till med jämställdheten i ”det mest jämställda landet” med tyngdpunkt på moderskapet. 

Hur mammor än anstränger sig räcker de sällan till medan pappor lovordas för betydligt mindre insatser. Även kvinnor hör till de som lägger större krav på mammor. Mammorna vill mer än de alla gånger orkar och blir lätt skuldtyngda av idealbilden. De räcker aldrig till.

Att vara mamma har liknats vid värnplikt men skillnaden är att värnplikten har en begränsad tid.

Grupp8:s ” … tjejer, vi måste höja våra röster för att höras” tonar fram i bakgrunden i tider med sugardads och soft girls.

Att ha läst Bitterfittan innan är ett plus.

De fina pappor, som finns, glöms bort men boken handlar om när Maggan, d v s mamma får njuta.

Katarina 4/5

När Maggan tänker tillbaka på sitt liv som mamma och moder, genom sin dotter Maria, dyker många tankar upp.
Hur har kvinnor haft det genom tiderna och hur ser det ut nu i dagens samhälle?

Många funderingar lyfts och granskas. Vad har hänt med feminismen och kvinnors frigörelse - blandat med många mäns syn på kvinnor? Går det framåt eller bakåt?

Det här är en perfekt bok för generationssamtal och/eller i en bokcirkel!

Mattias 5/5

En mycket intressant och tankeväckande bok som handlar om olika delar av moderskapet och hur mammarollen har behandlats under olika tider. Den tar också upp rätten till sin egen kropp och kvinnors frigörelse. 

Christina 2/5

Förväntningarna på Maria Svelands bok var höga, då jag tolkade att den skulle hylla mammor både historiskt och i dagens Sverige. Förväntningarna var att den skulle ge en varierande bild av moderskapet. Istället framstår boken som en personlig reflektion över författarens egna upplevelser, snarare än en mångfacetterad hyllning till moderskapet. Det känns som om författaren har ett behov av att förklara sina tidigare verk och reaktioner på dem, vilket ger boken en ton av bitterhet. Sveland verkar vara frustrerad över sitt eget liv och sin syn på män och familjelivet, och det genomgående temat är en längtan efter självständighet och frihet som hon påstår att alla kvinnor har. Sveland hyllar varannan vecka livet men en stor del av barnens perspektiv saknas. Jämställdhet och kvinnors rätt till frihet är centrala i boken, känslan i boken är att kvinnor är offer utan hög status.

Det saknas även en ordentlig hyllning till Svelands egen mamma Maggan. Jag upplever att Sveland inte riktigt förstår sin egen mor och tenderar att göra lite narr av henne, vilket gör att den känslomässiga tonen i boken ibland känns kall och distanserad.

Moderskapet framställs inte som något som kan vara vackert och stärkande, utan snarare som en börda och något som lätt kan bli en källa till förbittring. Jag saknar en mer balanserad bild, där moderskapet hyllas och där dagens mammor får känna att deras insatser är värda respekt. Boken tar upp olika viktiga teman, t.ex. mamma-mobbning och uppdelningen av kvinnor som madonnor eller horor.
Författaren berör vissa mödrars känsla, att känna kärlek till sina barn och att ångra sitt moderskap. Boken skulle vinna på att ge dagens mödrar mer hopp och ett konkret stöd för hur man kan förena moderskapet med sitt eget välmående. Det är viktigt att också ge unga mödrar verktyg för att hitta sin balans och känna att de gör sitt bästa, utan att känna sig nedvärderade eller otillräckliga. En större reflektion över hur olika typer av familjer, exempelvis familjer bestående av två kvinnor, påverkas av dessa frågor hade också varit intressant.

Boken avslutas bra med en beskrivning av "mammaresorten", där infinner sig den positiva hyllningen till mödrarna.
Sammantaget är boken läsvärd i bemärkelsen att den belyser viktiga frågor som tex. aborträtten men den ger mig tyvärr inte mycket att fundera över efteråt. Jag känner att det finns för få poänger som verkligen lyfter och förmedlar något nytt eller hoppfullt. Det är ett självutlämnande verk med många bekännelser.

En bok som kan fungera för diskussioner i en bokcirkel, vissa kapitel är mer givande, men inte en bok jag skulle rekommendera för den som söker en mer nyanserad och inspirerande syn på moderskap och föräldraskap. Den alltför negativa synen på moderskapet genomsyras

Kristofer 4/5

Nu njuter Maggan är en välskriven bladvändare där Maria Sveland vrider och vänder på mammarollen. Allmänna reflektioner över samhällets förväntningar blandas med personliga erfarenheter och tillbakablickar på mamma Maggans hantering av moderskapet. Det sistnämnda perspektivet fungerar, förutom att vara en hyllning till Svelands mamma, också som en skildring av könsrollerna på 70- och 80-talet. Det blir då tydligt hur mycket av dåtidens familjestrukturer som fortfarande lever kvar i dagens samhälle, trots att förutsättningarna och idealen har förändrats. Kvinnan förväntas fortfarande vara verkställande direktör för Familjen AB där barn och hem är kärnverksamhet. En snabb sökning i närmaste VAB-statistik kan fungera som illustration. Tröskeln för att kvalificera sig som en bra far är betydligt lägre satt än den är för en god mor. Sveland beskriver i boken de skuldkänslor som hon känner inför sitt föräldraskap när hon inte klarar av att leva upp till samhällets krav. Hur ska det perfekta moderskapet tillsammans med rådande skönhetsideal och en framgångsrik yrkeskarriär kunna rymmas i en och samma kvinna? Innehållsmässigt är Nu njuter Maggan långt ifrån revolutionerande, och emellanåt infinner sig känslan av att det sparkas in halvöppna dörrar, men ibland kan en påminnelse om existerande strukturer vara bra nog. Kan det dessutom skildras så välformulerat och drivet som Sveland har lyckats med så läser jag med välbehag.