Tre flickor av Per Hellgren

Ronny 5/5

Icke behövs det biljakter,pistoldueller,ortengangsters eller övernaturliga element för berätta en dramatisk krimhistoria.Hellgren har mycket skickligt vävt ihop fakta med fiktion,där doften av 50-och tidigt sextiotal är påtaglig i ett Sverige som var långt ifrån idylliskt.Poliserna är fint tecknade,mycket långt ifrån superhjältar,utan högst vanliga människor.Tre flickor är i samma höga klass som ”En instängd man” Bokens slut bjöd på en twist som jag verkligen inte såg komma.Med detta sagt;läs den!Betyget kan bara bli 5!

Lois 3/5

Tre flickor är en bok där man som läsare får följa tre komplexa och spännande polisutredningar i ett historiskt Sverige. 

Boken är aningen segstartad, men när man kommit en bit en är det svårt att lägga ifrån sig boken. Trots tre olika mordfall i tre olika tider så är det lätt att hänga med i handlingen. 

Boken utspelar sig i Sveriges 50- och 60 tal och ger en otrolig skildring av hur det var att leva i Sverige på den tiden, trots att jag själv inte har upplevt det. Det är speciellt uppfriskande i nuvarande, utmanande tider att få förflyttas till en annan tid och fly verkligheten! 

Per skriver med otrolig detaljrikedom som både är positivt och negativt! Det är inte bara platserna och karaktärerna som beskrivs utan även allt där mellan, ner i minsta detalj. Däremot kan det bli aning för mycket ibland, speciellt när det mest kändes som utfyllnad och saker som beskrevs inte var drivande och förde handlingen vidare. 

Trots det, läsvärd! 

Lotta 4/5

Tre flickor fångar det tidiga 60-talet perfekt. Folkhemmet med dess konservativa värderingar och patriarkala struktur ställs mot det nya, moderna samhället där Beatles och modsen gjort intåg. Stockholms sjaskiga kvarter, krogar, murriga tidningsredaktioner och undre värld blir en kontrast mot landsbygdens idyll och skenbara trygghet. En mördare går lös och vi får följa polisens mödosamma jakt mot en fond av Vietnamkrig, ungdomsprotester och kvinnlig frigörelse. Hellgren lyckas levandegöra tiden och människorna och som läsare imponeras man av poliserna Rydin och Granström som aldrig släpper taget, utan tvärtom låter jakten på flickmördaren påverka privatlivet. Bokens språk kännetecknas av autentisk dialog och fina liknelser: ”Torsdag den 2 juli låg spegelblank som en våttorkad griffeltavla framför honom. Himlen var vitblå och konturlös, som på ett utfrätt fotografi”. Berättelsen handlar visserligen om en tid och plats som inte längre finns kvar, men den är väl värd att läsa, förvånas över och njuta av. Betyg 4/5

Anders 1/5

Jag läser ganska mycket böcker från bla Peter May, Lucy Dillon, Fredrik Backman, Nora Roberts, Katarina Wennstam, Emma Hamberg, Lee Shield, John Grisham, Måns Kallentoft för att nämna några. Tre Flickor av Per Hellgren kommer jag bara inte igenom!! Det ordekvilibristiska skrivsättet berör mig inte och jag har oerhört svårt att finna nöje i läsandet vilket aldrig har hänt. Jag ber om ursäkt men jag kan inte lämna ett omdöme värt namnet. För mig är det tyvärr en solklar 1:a och då har jag inte kommit till upplösningen.

Sofia 4/5

Kriminalromanen "Tre flickor" av Per Hellgren utspelar sig i Sveriges 50- och 60-tal, en tillbakablick som säkert är nostalgisk för dem som upplevt den tiden. För mig född på 80-talet ger boken en intressant historisk redogörelse för dåtidens polisarbete och organisation. Känslan är att författaren har ansträngt sig för att återge människornas mentalitet, samhällets normer och omvärldshändelserna som skakade om världsläget och fick efterdyningar även i Sverige.

Som titeln avslöjar handlar boken om tre mord, där berättelsen flätas ihop elegant av författaren. In i det sista en bladvändare när intrigerna tätnar - jag bokstavligen sträckläste boken. Berättelsen är fokuserad på polisutredningarna, där researchen upplevs gedigen från författarhåll. Detektivarbetet är noggrannt beskrivet och detaljrikt. Ett polisiärt utredningsarbete där dagens metoder, med t ex DNA-bevisning, inte fanns att förlita sig på. Förutom polisen får man också följa en journalists framfart. Själva mördaren är anonym genom hela boken och inte heller utspelar sig boken ur mördarens perspektiv. Sålunda en successiv ökning av nervkittlande spänning, som författaren bygger upp allt mer mot bokens slut.

Något som hade höjt betyget ett snäpp, hade varit om huvudpersonerna inom poliskåren hade varit lite mer färgstarka karaktärer. Dock växte boken i det avseendet ju längre in i handlingen man kom. Sammanfattningsvis en välskriven och spännande kriminalroman med en historisk touch - väl värd att läsa!