Att laga revor i samhällsväven : om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden

Malmö University publications in urban studies, MAPIUS nr 18. Bakgrund och syfte Under de senaste trettio åren har Sverige och Europa genomgått en dramatisk omvandling. Geopolitiska förändringar i kombination med globalisering har förändrat näringsliv och politik i grunden. Därmed har efterkrigstidens hot och risker ersatts av andra och i vissa fall mer diffusa samhällsrisker. Även sociala frågor har kommit att diskuteras och betraktas som hot och risker. Denna rapport är en samlad redovisning av forskningsprojektet "Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering. För en beredskap inför 2000-talets kriser". Projektet har pågått under tre och ett halvt år och finansierats av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Bakgrunden till forskningsprojektet är den framväxt eller snarare återkomst av socialt orsakade risker, händelser och kriser som inträffat i början av 2000-talet men som historiskt sett inte är nya. Vad som kan ses som sociala risker är ett brett fält, men under senare år har särskilt konflikter i svenska bostadsområden blivit särskilt uppmärksammade. Som rapporten visar har begreppet social risk emellertid ett mycket bredare användningsområde än så. Forskningsprojektets syfte har varit att identifiera och analysera sociala risker och deras bakomliggande orsaker, men också att utveckla metoder och synsätt för social riskanalys samt ge förslag på hur samhället i vid mening skall kunna förbättra sin förmåga att motverka och hantera sociala risker. Projektet har behandlat ett antal forskningsfrågor: * Hur kan sociala risker bestämda av långsamma och underliggande samhälleliga förändringsprocesser identifieras och analyseras? * Hur kan lokalt förankrade nätverk för risk- och krishantering utvecklas och stödjas, och vilken roll kan myndigheter som räddningstjänst och polis ha i detta arbete? * Är vissa bostadsområden med likartade förhållanden mer motståndskraftiga (resilienta) mot socialt oönskade händelser än andra och i så fall varför? * Hur kan en gemensam kunskapsutveckling och kunskapspraktik kring sociala risker och krishantering utvecklas och tillämpas mellan räddningstjänst, polis, kommunala förvaltningar, fastighetsföretag, forskning och andra aktörer? Som alla andra forskningsprojekt utvecklas och förändras forskningsfrågorna under projektets gång. De perspektiv som presenteras i rapporten förhåller sig till de ursprungliga frågorna på olika sätt. Gemensamt är att de försöker ge en ökad förståelse för den problematik som ligger till grund för de senaste årens utveckling avseende sociala risker. Målgrupp och disposition Rapporten vänder sig till en bred läsekrets där både de som har ett mer professionellt intresse och de som är intresserade av samhällets utveckling mer generellt skall få en fördjupad förståelse av sociala risker i samhället. Boken inleds med några kapitel som dels diskuterar begreppen social utsatthet och social risk, dels beskriver den mer generella samhällsutvecklingen med fokus på social risk, social utsatthet och civilsamhällets omvandling. Därefter presenteras resultat från mer konkreta studier i Helsingborg, Landskrona och Malmö. I en särskild del presenteras och diskuteras det arbetssätt i form av forskningscirklar som använts inom projektet. Varje block och kapitel kan läsas både som relaterade till varandra och som fristående delar. De enskilda författarna ansvarar för innehållet i sina respektive kapitel men alla texter har även diskuterats gemensamt.