Delaktighetens kris : Gudstjänstens pedagogiska utmaning

Den religiösa socialisationen har förändrats och allt färre deltar regelbundet i Svenska kyrkans gudstjänster. I det perspektivet utgör gudstjänstmedverkande körsångare en intressant grupp som i motsats till många andra möter kyrkans budskap med viss regelbundenhet. Körsångarna är i det perspektivet en betydelse full grupp för att fördjupa förståelsen för hur kristen tro och gudstjänst idag upplevs. Vilken betydelse har gudstjänstdelta gandet för körsångarna själva och betraktar de överhuvudtaget gudstjänsten som ett sammanhang av betydelse för deras personliga meningsskapande? Inom ramen för föreliggande studie har körsångare i en ålder mellan 19 40 år intervjuats för att på olika sätt belysa frågor av detta slag. I studien har också präster och kyrkomusiker i de aktuella församlingarna intervjuats. Samtalen med körsångarna har givit rum för reflektioner kring bland annat vad som sägs och hörs under en gudstjänst, hur körsångarna upplever utrymmet för »erfarenheter och livsfrågor« samt reflektioner kring meningsfullhet och närvaro. Frågan om förhållandet mellan att delta och vara delaktig har framträtt som en avgörande faktor. I kyrkliga sammanhang är delaktighet ett ofta använt begrepp och betraktas då vanligtvis som något a priori gott. Men vad betyder delaktighet och blir man delaktig genom att delta? Studien visar att det inte finns något självklart samband mellan att delta och vara delaktig i en gudstjänst. Resultaten pekar mot vad som i ett pedagogiskt perspektiv kan beskrivas som delaktighetens kris.