En skattereform för 2000-talet : elva röster om hur Sverige får ett bättre skattesystem

Sverige behöver en ny skattereform. Den historiska uppgörelsen med "århundradets skattereform" är numera bara historia. Om detta råder bred samsyn bland landets skatteexperter. Det framkommer med all önskvärd tydlighet i denna antologi där elva av landets ledande kännare på området analyserar läget. Det ekonomiska behovet behöver dock inte samvariera med de politiska förutsättningarna. I vissa stycken handlar det om en rätt besk medicin. Men "oavsett vilka taktiska överväganden politiker i olika partier gör i dagsläget kommer verkligheten med den inneboende sprängkraften hos det nuvarande duala skattesystemet att göra sig påmind på ett ganska bryskt sätt inom en inte alltför avlägsen framtid", skriver tidigare socialdemokratiske finansministern Erik Åsbrink. Det finns alltså all anledning för såväl våra politiker och forskare som för en intresserad allmänhet att ta del av och begrunda de förslag som här läggs fram av tungviktare på området: Förutom Erik Åsbrink medverkar Lars Calmfors, Kjell-Olof Feldt, Lars Jonung, Magnus Henrekson, Åsa Hansson, Hans Bergström, Ann Öberg, Peter Melz, Rune Andersson och Sven-Olof Lodin. Bland förslagen återfinns sänkta inkomstskatter, slopad värnskatt och minskade skillnader mellan beskattningen av arbetsinkomster och beskattningen av kapitalinkomster. Dessutom förordas höjd moms på mat, återinförd fastighetsskatt, minskade eller borttagna räntesubventioner samt slopade jobbskatteavdrag och avskaffande av RUT och ROT. Men det är bara i samband med en större reform som vissa ekonomiskt önskvärda, men för opinionen inte entydigt fördelaktiga, justeringar kan genomföras. Många menar ändå att en skattereform kan konstrueras så att den ökar effektiviteten i skatteuttaget samtidigt som den är fördelningspolitiskt neutral, skriver redaktören Mats Bergstrand i sitt förord.